Nya EU-förordningar om kemisk återvinning – juli 2025

av Dr. Magdalena Laabs 11 augusti 2025

Juli 2025 har blivit en av de mest betydelsefulla milstolparna i den europeiska plastpolitikens historia. Europeiska kommissionen har publicerat den första helt strukturerade genomförandeakten som reglerar kemisk återvinning – ett dokument som industrin har väntat på i åratal.

Detta beslut är av stor betydelse eftersom EU för första gången tydligt definierar:

hur andelen kemiskt återvunnet innehåll ska beräknas,
hur teknologier måste verifieras,
vad som kvalificerar som materialåtervinning,
vilka skyldigheter som åligger producenter och anläggningsoperatörer.

Hittills har många företag verkat i en miljö av tolkningsosäkerhet, och kemiska processer har behandlats som ett område utan en sammanhållen rättslig ram.
De nya bestämmelserna förändrar i grunden detta landskap och öppnar i praktiken vägen för industriell implementering av kemisk återvinning.

1. Massbalans som obligatorisk standard

Den centrala delen av akten är det formella antagandet av massbalans som redovisningsmetod för att fördela kemiskt återvunnet innehåll till produkter.

Förordningen specificerar:

hur återvunnet innehåll ska fördelas till en viss produktbatch,
regler för redovisning av avfallsbaserade och jungfruliga insatsvaror,
kravet på att spåra materialflöden i varje steg.

I praktiken innebär detta att företag måste införa transparenta och reviderbara redovisningssystem, eftersom bevis på andelen återvunnet innehåll kommer att bero på dessa system.

Detta är en grundläggande förändring – särskilt för petrokemiska och kemiska producenter som planerar att samprocessa oljor från kemisk återvinning.

2. Regeln om ”undantag för bränsleanvändning” – gränsen mellan återvinning och energiåtervinning

De nya reglerna särskiljer tydligt materialåtervinning från energiåtervinning.

Ingen produkt som förbränns som bränsle får räknas som återvinning.

Detta gäller särskilt för:

processgaser,
lätta fraktioner som förbränns i enheten,
biprodukter som inte återförs till materialcykeln.

Företag måste nu dokumentera i detalj vilka utflöden som återförs till materialcykeln och vilka som enbart används som energikälla.

3. Obligatoriska externa revisioner för kemiska återvinningsanläggningar

Genomförandeakten inför kravet på regelbunden, oberoende verifiering av kemiska återvinningsprocesser.

Revisionerna kommer att omfatta:

överensstämmelse av massbalanssystemet med regulatoriska regler,
kontroll av materialflöden,
procedurer för klassificering av insatsmaterial,
metodik för fördelning av återvunnet innehåll,
fullständighet i dokumentationen.

Detta innebär en betydande förändring för operatörer av pyrolys-, depolymerisations- och hydrotermiska processer – revisioner kommer att bli en permanent del av verksamheten.

4. Regler för fördelning av kemiskt återvunnet innehåll till produkter

Dokumentet fastställer enhetliga regler som definierar när en produkt officiellt kan erkännas som innehållande kemiskt återvunnet material.

Förordningen kräver:

noggrann redovisning av andelen avfallbaserat och jungfruligt insatsmaterial,
fördelning av återvunnet innehåll enligt godkända formler,
beaktande av skillnader mellan olika typer av insatsmaterial,
detaljerad bevisning som styrker efterlevnad av processkrav.

För många företag kommer detta att kräva uppdatering av interna rutiner och säkerställande av fullständig överensstämmelse mellan produktion, laboratorieteam och regelefterlevnadsavdelningar.

5. Utvidgning av det regulatoriska tillämpningsområdet – ytterligare sektorer till 2030

Lagen från juli 2025 fokuserar främst på förpackningsströmmar, men EU anger tydligt att liknande skyldigheter gradvis kommer att utvidgas till:

textilier,
elektronik,
fordonsindustrin,
industriell förpackning,
sektorer som kräver material med hög renhet.

Detta innebär att under de kommande åren kemisk återvinning kommer att integreras i regulatoriska skyldigheter inom flera branscher.

Vad innebär detta för företag inom kemikalie- och avfallshantering?

De nya bestämmelserna kräver:

precis råvarukvalitetsstyrning,
standardisering av produktparametrar,
implementering av massbalansredovisningssystem,
utbildning av compliance-team,
beredskap för materialrevisioner och inspektioner.

Samtidigt är detta en möjlighet: företag som anpassar sig tidigt kommer att få konkurrensfördelar.

Hur Rolbatch stödjer företag i att uppfylla de nya kraven

Rolbatch utvecklar onlineutbildningar på fjorton språk, tillsammans med strategiska och tekniska rapporter anpassade till individuella kunder.

Samarbetets omfattning kan omfatta:

förståelse av regulatoriska konsekvenser,
analys av lagstiftningens påverkan på anläggningens drift,
bedömning av råvaruflöden för efterlevnad,
förberedelse av team för revisioner,
utformning av massbalansmodeller för en specifik organisation.

Målet är att tillhandahålla praktisk, handlingsbar kunskap i linje med företagets utvecklingsstrategi.

Se även:

👉 ÅTERVINNING & HÅLLBARHET
Se fler artiklar om: ”kemisk återvinning” → https://www.rolbatch.eu/blogs/rolbatch-academy-online-trainings/tagged/chemical-recycling-challenges

👉 AFFÄRSIDÉER:
Skydd av hav och oceaner mot oljeutsläpp
https://www.rolbatch.eu/pages/business-idea

Upptäck mer – Prenumerera på min blogg – Nyckelområden av expertis presenterade av Dr Magdalena Laabs på Rolbatch Akademi (Rolbatch Academy)

Teknologiska Ämnen (1–10)

Påverkan av föroreningar i avfall på sammansättning och egenskaper hos olja från kemisk återvinning
Metaller, klor, svavel och syre i pyrolysolja – acceptabla renhetsnivåer för petrokemiska tillämpningar
Stabilisering av pyrolysolja före matning till kracker – varför det är avgörande
Hydrotermisk förvätskning (HTL) kontra pyrolys – jämförelse av renhet och produktegenskaper
Variabilitet i råmaterial kontra destillationsprofiler – hur avfall påverkar oljans egenskaper
De mest värdefulla fraktionerna från kemisk återvinning för raffinaderier och olefinproducenter
Klassificering av oljor från kemisk återvinning – centrala laboratorieparametrar
Destillation av pyrolysolja – tekniska begränsningar och processutmaningar
GC-MS-analys vid bedömning av oljans lämplighet för repolymerisation
Hur man förbättrar pyrolysoljans kvalitet – betydelsen av korrekt förbehandling av råmaterial

Strategiska & Affärsmässiga Ämnen (11–18)

Nya affärsmodeller inom kemisk återvinning – förväntad marknadsstruktur 2030
Kemiföretagens roll i omvandlingen av värdekedjan för kemisk återvinning
Kostnadsstruktur för kemisk återvinning – var kostnader uppstår och hur de kan kontrolleras
Vad chefer måste veta innan de går in i kemisk återvinning
Risker i pyrolysprojekt – hur man identifierar och mildrar dem i ett tidigt skede
Krav från petrokemiska avnämare – hur de påverkar anläggningsdesign
Hur kemisk återvinning förändrar synen på avfall som råvara
Lönsamhet för kemisk återvinning – avgörande framgångsfaktorer

Regulatoriska ämnen (19–24)

EU-förordningar efter 2025 vs kvalitet på flytande fraktioner – vad industrin måste veta
Hur EU definierar materialåtervinning i kemiska processer
Massbalans i praktiken – vanliga fel och hur man undviker dem
Revisionskrav för kemiska återvinningsoljor – hur man förbereder sig
Stöd för produktstabilitet med kemiska tillsatser – regulatoriskt perspektiv
Kommande EU-riktlinjer för kemiska återvinningsoljor efter 2026

Praktiska ämnen (25–30)

Varför pyrolysolja från till synes liknande råvaror kan skilja sig avsevärt
Hur man förbereder råvara för att minska korrosion och katalysatorbelastning i kemiska processer
Oljans parametrar som avgör dess marknadsvärde – vad köpare prioriterar
Produktstabilitet vid kemisk återvinning – hur företag kan säkerställa den
Hur man minskar produktvariabilitet i pilotinstallationer
Kemiska tillsatser som förbättrar parametrarna för återvinningsfraktioner (antioxidanter, inhibitorer, stabilisatorer)