100 Nyckeltermer inom Polymermaterial och Egenskaper – Branschordlista & Onlinekurs
Förstå plastbearbetning som ett proffs – 100 nyckeltermer!
Plaster är grundläggande material inom moderna industrier, med olika egenskaper som gör dem lämpliga för tillämpningar som sträcker sig från fordonsindustri till medicintekniska produkter. Att förstå nyckeltermer relaterade till polymermaterial och deras egenskaper är avgörande för ingenjörer, teknologer, designers och alla som är involverade i plastbearbetning.
Nedan presenterar vi 100 viktiga termer relaterade till råvaror och deras egenskaper. Var och en av dessa kommer att förklaras i detalj i vår onlinekurs, där teori möter praktik, och deltagarna får tillgång till foton, videor och verkliga tillämpningar.
👉 Kompletta kursdetaljer och registreringslänk finns här!
Nedan hittar du en omfattande ordlista med specialiserade termer som hjälper dig att navigera i nyckelkoncept inom polymermaterial, deras egenskaper och de tillsatser som används för att modifiera och förbättra deras prestanda.
👉 Kompletta kursdetaljer och registreringslänk finns här!
📌 1–25: Grundläggande typer av polymer råmaterial
- Termoplaster – Polymerer som kan smältas och formas om upprepade gånger utan att genomgå betydande kemiska förändringar.
- Termoplastiska polymerer – Polymerer som, när de har härdats, inte kan smältas om eller formas om.
- Elastomerer – Polymerer med hög elasticitet och deformationstålighet.
- Polyeten (PE) – Den mest använda termoplasten, tillgänglig i olika former.
- Polypropen (PP) – En polymer med hög kemisk och termisk resistens.
- Polyvinylklorid (PVC) – Används inom byggnation, hälso- och sjukvård samt industriella tillämpningar.
- Polystyren (PS) – En styv polymer som används i stor utsträckning inom förpackningar och isolering.
- Polyetylentereftalat (PET) – Används i flaskproduktion och syntetiska fibrer.
- Polykarbonat (PC) – En transparent polymer känd för sin höga mekaniska styrka.
- Polyamider (PA, Nylon) – Starka och slitstarka ingenjörsplaster.
- Polyacetal (POM) – En polymer som används inom precisionsmekanik och bilindustrin.
- Polymetylmetakrylat (PMMA, Akryl, Plexiglas) – Ett transparent polymeralternativ till glas.
- Fluoropolymerer (PTFE, PVDF, FEP) – Mycket kemikalie- och värmebeständiga plaster.
- Polysulfon (PSU) – En högtemperaturbeständig och kemiskt stabil polymer.
- Polyetereterketon (PEEK) – En ingenjörsplast med exceptionella termiska och mekaniska egenskaper.
- Kopolyester (COPE, PETG) – Polymerer med hög kemikaliebeständighet och flexibilitet.
- Polyuretaner (PU) – Används i skum, elastomerer och skyddande beläggningar.
- Nedbrytbara polymerer (PLA, PHA, PBAT) – Plastmaterial som härstammar från förnybara resurser.
- Block- och randomkopolymerer – Polymerer som består av olika monomer-enheter.
- Epoxihartser (EP) – Termohärdande hartser med hög mekanisk styrka.
- Fenol-formaldehydhartser (PF, Bakelit) – Högtemperaturbeständiga härdplaster.
- Melaminhartser (MF) – Polymerer som är motståndskraftiga mot kemikalier och höga temperaturer.
- Mättade och omättade polyestrar (UP, PET, PBT) – Används i fibrer och kompositer.
- Polymerkompositer – Material som kombinerar polymerer med förstärkningar som glasfiber.
- Termoplastiska elastomerer (TPE, TPU, TPO, TPV) – Polymerer som kombinerar gummiliknande elasticitet med plastliknande bearbetbarhet.
📌 26–50: Fysiska och kemiska egenskaper hos råmaterial
- Smältpunkt (Tm) – Temperaturen vid vilken en polymer övergår från fast till flytande.
- Glasövergångstemperatur (Tg) – Temperaturen under vilken en polymer blir spröd.
- Termisk nedbrytningstemperatur – Gränsen vid vilken en polymer börjar brytas ner.
- Polymerdensitet – Massan av ett material i förhållande till dess volym (g/cm³).
- Elasticitetsmodul (Youngs modul) – Mäter styvheten hos en polymer under belastning.
- Draghållfasthet – Den maximala kraften en polymer kan tåla under spänning.
- Förlängning vid brott – Den maximala förlängning som ett material kan uppnå innan det går sönder.
- Krypbeständighet – Förmågan hos en polymer att behålla sin form under långvarig stress.
- Gasbarriäregenskaper (t.ex. O₂, CO₂) – Polymerens förmåga att begränsa gaspermeation.
- Fuktgenomtränglighet – Förmågan hos en polymer att absorbera eller motstå fukt.
- Kemikalieresistens – Förmågan hos en polymer att motstå exponering för kemikalier.
- Hydrolysförmåga – Polymerens motståndskraft mot nedbrytning vid vattenexponering.
- Strandhårdhet – Mäter hårdheten hos elastomerer och mjuka plaster.
- Termisk ledningsförmåga – Materialets förmåga att leda värme.
- Slitstyrka – Polymerens hållbarhet mot slitage och friktion.
- Friktionskoefficient (COF) – Måttet på glidmotstånd mellan polymerytor.
- Bearbetbarhet – Den lätthet med vilken en polymer kan formas och tillverkas till slutprodukter.
- Polymerkristallinitet – Graden av molekylär ordning i en polymers struktur.
- Oxidativ stabilitet – En polymers motståndskraft mot oxidation och åldrande.
- Väderbeständighet – Hållbarheten hos en polymer när den utsätts för miljöfaktorer som UV, regn och temperaturvariationer.
- Brytningsindex – Bestämmer hur ljus böjs när det passerar genom en polymer.
- Transparens och dimma – Påverkar den optiska klarheten hos plastfilmer och ark.
- Elektrisk resistivitet – Definierar om en polymer fungerar som en isolator eller ledare.
- Flammotstånd – Polymerens förmåga att motstå antändning och bränning.
- Svetsbarhet (värmeförsegling) – Förmågan hos en polymer att binds genom värmesvetsning.
📌 51–75: Tillsatser och Modifierare för Plastens Egenskaper
- UV-stabilisatorer – Skyddar polymerer från nedbrytning orsakad av ultraviolett strålning.
- Termiska stabilisatorer – Förhindra termisk nedbrytning av plaster under bearbetning.
- Antioxidanter – Minska oxidation av polymerer, vilket ökar deras hållbarhet.
- Nukleeringsmedel – Förbättra polymerkrystallisation, vilket påverkar mekaniska egenskaper.
- Impaktmodifierare – Förbättra materialets motståndskraft mot stötar och sprickor.
- Plastifierare – Öka flexibiliteten och mjukheten hos plaster.
- Glidmedel – Minska friktionen mellan polymerlager.
- Antiklämpningsmedel – Förhindrar att plastytor klibbar ihop.
- Antistatmedel – Minska statisk laddning på plastytor.
- Anti-dim tillsatser – Förhindra kondensation av vattenånga på filmer och förpackningar.
- Adhesionsförbättrare – Förbättra bindningen av beläggningar och lim till plaster.
- Flamskyddsmedel – Minska brännbarheten hos polymera material.
- Mineralfyllmedel – Öka styvhet och temperaturbeständighet.
- Pigment och färgämnen – Ger färg och optiska egenskaper till plaster.
- Bearbetningshjälpmedel – Underlätta tillverkningsprocessen av plastprodukter.
- Formsläppmedel – Minska vidhäftningen av formade delar till formytan.
- Antimikrobiella tillsatser – Skydda plaster från bakterie- och svampväxt.
- Interna smörjmedel – Minska friktionen inom polymerstrukturen.
- Externa smörjmedel – Förbättra glid och minska fastklibbning på ytor.
- Optiska blekmedel – Förbättra transparens och utseende av plaster.
- Förstärkningsfibrer (t.ex. glas, kol, aramidfibrer) – Förbättra den mekaniska styrkan hos kompositer.
- Polymernanokompositer – Polymerer berikade med nanopartiklar för förbättrade egenskaper.
- Ledande tillsatser (t.ex. kol svart, kol nanorör) – Ger elektrisk ledningsförmåga till plaster.
- Flamskyddsmedel – Fördröjer spridningen av flammor i polymera material.
- Skummedel – Används vid produktion av polymera skum.
👉 Kompletta kursdetaljer och registreringslänk finns här!
📌 76–100: Egenskaper och parametrar för plast råmaterial
- Glasövergångstemperatur (Tg) – Temperaturen vid vilken ett material övergår från ett hårt till ett gummiaktigt tillstånd.
- Smältpunkt (Tm) – Den punkt där en polymer förändras från fast till flytande.
- Temperaturkoefficient (CTE) – Definierar hur en plast ändrar dimensioner med temperaturvariationer.
- Elasticitetsmodul (Youngs modul) – Mäter styvheten hos en polymer under belastning.
- Draghållfasthet – Den maximala kraft som en polymer kan tåla innan den går sönder.
- Böjstyrka – Plastens motståndskraft mot böjande krafter.
- Krypbeständighet – Förmågan hos en polymer att behålla sin form under långvarig stress.
- Shore-hårdhet – Ett mått på hårdheten hos elastomerer och termoplaster.
- Termisk ledningsförmåga – Bestämmer hur bra ett material leder värme.
- Stötdämpning – Förmågan hos ett material att absorbera energi utan att gå sönder.
- Gaspermeabilitet – Plastens förmåga att begränsa gasers passage.
- Fuktbarriäregenskaper – Bestämmer hur väl ett material skyddar mot vatten och fukt.
- Friktionskoefficient (COF) – Ett mått på motståndet mot rörelse mellan plastytor.
- UV-permeabilitet – Förmågan hos en polymer att tillåta eller blockera ultraviolett strålning.
- Hydrolysförmåga – Motståndskraft hos en polymer mot nedbrytning orsakad av vattenexponering.
- Kemikalieresistens – Plastens förmåga att motstå exponering för kemikalier.
- Oxidativ stabilitet – Motståndet hos ett material mot oxidation och nedbrytning från syreexponering.
- Polymerkristallinitet – Graden av molekylär ordning i en polymerstruktur.
- Tryckbarhet – Förmågan hos ett material att ta emot bläck och etiketter.
- Svetsbarhet (värmeförsegling) – Förmågan att bilda starka, hållbara fogar genom värmesvetsning.
- Elektrisk resistivitet – Förmågan hos ett material att leda eller isolera elektrisk ström.
- Transparens – Förmågan hos ett material att låta ljus passera igenom.
- Brytningsindex – Ett mått på hur ljus böjs när det passerar genom ett material.
- Väderbeständighet – Hållbarheten hos en polymer när den utsätts för miljöförhållanden som regn, UV-strålning och temperaturförändringar.
- Bearbetbarhet – Den lätthet med vilken en polymer kan formas och tillverkas till slutprodukter.
👉 Alla dessa ämnen kommer att täckas i detalj i vår kurs. Anmäl dig idag!
✅ Under utbildningen kommer varje av dessa termer att förklaras grundligt, med fokus på både teoretiska principer och tillämpningar i verkliga livet. Deltagarna kommer att få en djupgående förståelse för polymermaterial, deras egenskaper och bearbetningsegenskaper genom bilder, videor och interaktiva animationer. Dr. Magdalena Laabs kommer att ge tydliga och strukturerade förklaringar, vilket gör även de mest komplexa tekniska koncepten lätta att förstå och tillämpa i industriell praktik.