Till år 2030 kommer kemisk återvinning att bli en central pelare i Europas cirkulära ekonomi. Betydelsen av pyrolys, hydrotermisk förvätskning (HTL) och PET/PA-depolymerisering kommer att öka. Marknaden kommer att kräva standardiserad pyrolysoljekvalitet och full integration med raffinaderier. Regulatoriska skyldigheter kommer att utvidgas och omfatta massbalans, materialrevisioner och miniminivåer för återvunnet innehåll. Företag som förbereder sig i ett tidigt skede kommer att få en tydlig konkurrensfördel.
Kemisk återvinning lyckas eller misslyckas beroende på råvarukvalitet, inte enbart på teknologin. Den avgör processstabilitet, produktkvalitet och lönsamhet. Många företag antar felaktigt att varje avfallsström är lämplig, men sammansättning och variation kan radikalt förändra resultaten. Bedömning av råvaran är ett strategiskt första steg och utgör grunden för varje genomförbart kemiskt återvinningsprojekt.
EU-förordningen från juli 2025 fastställer en ny ram för kemisk återvinning. Den inför obligatorisk massbalans, strikta regler för tilldelning av återvunnet innehåll, externa revisioner och principen om ”undantag för bränsleanvändning”. Regleringen kommer att utvidgas till fler sektorer senast 2030. Företag måste säkerställa råvarukvalitet, dokumentation och efterlevnadssystem. Tidigt anpassningsarbete skapar konkurrensfördelar.